Rekommendation

  • Andningsgymnastik görs för att förebygga och behandla atelektaser, sekretstagnation och nedre luftvägsinfektioner
  • En individuellt anpassad behandlingsplan skapas för varje enskilt barn
  • Generellt utförs andningsgymnastik efter inhalation för att skapa bästa förutsättningar för behandling, men före måltid för att undvika kräkning och underlätta matintag
  • Oftast kan behandlingen baseras på kombinationer av:
  1. Lägesändringar/mobilisering/fysisk aktivitet
  2. Stora passiva/aktiva arm- och benrörelser
  3. Andningsgymnastik på boll eller studsmatta
  4. Positive Expiratory Pressure (PEP)
  5. CPAP/BiLevel
  6. Mekaniska in/exsufflationer (MI:E), så kallad hostapparat

 

Inledning

Fysioterapeuten samverkar i bedömning och behandling med det övriga teamet runt barnet.

Fysioterapeuten ansvarar i samråd med behandlande läkare för utprovning och omfattning/frekvens av behandlingen och för instruktioner till föräldrar, assistenter och sjukvårdspersonal. Frekvensen varierar från barn till barn men slemmobiliserande behandlingar bör oftast göras innan matning för att minska risken för kräkning.

Rekommendationerna baseras på beprövad erfarenhet, fysiologiska förklaringsmodeller och tillgängliga vetenskapliga stöd.

 

Andningsgymnastik på boll/studsmatta

Behandling på boll kan användas från födseln när barnet är stabilt i vitalparametrar och den ges alltid i samråd med ansvarig läkare. Att ligga på en studsmatta är ett alternativ när barnet är för stort för bollen, eller om barnet klarar att själv hoppa på studsmatta.

 

Fysiologiska effekter på andning

  • Stimulerar djupandning
  • Förändrar av ventilationsdistributionen
  • Mobiliserar slem.

 

Indikationer

  • Svårmobiliserat slem
  • Atelektaser – lufta befintliga och förebygga nya atelektaser

 

 Kontraindikation/relativ kontraindikation:

  • Instabil i vitalparametrar
  • Efter operation/trauma eller andra tillstånd där restriktioner föreligger

 

Generellt utförande

Barnet ligger på bollen/studsmattan, alternativt sitter en förälder/vårdare på bollen med barnet i famnen och gungar. När barnet blir för stort för att ligga på en boll kan barnet ligga på en studsmatta. På studsmattan görs lägesändringar med mjuka gungningar. Vid hosta tas pauser. Med småbarn och barn som har dålig huvudkontroll måste man vara extra försiktig. Barnets huvud ska gärna ligga mot bollen, om inte, stabilisera barnets bakhuvud för att förhindra skador. Barnets huvud bör vara högsta punkt på bollen.

Barnet ska vara nöjt. Var uppmärksam på barnets reaktioner.

Rekommenderad behandlingstid ca 10 min.

 

Positive Expiratory Pressure (PEP)

Rådgör alltid med ansvarig läkare innan du påbörjar PEP-behandling, och om behandling ska ske med kuffad eller okuffad trakealkanyl. PEP-behandling kan användas till barn som inte behandlas i respirator.

 

Fysiologiska effekter på andning

  • Ökar trycket i luftvägarna
  • Motverkar för tidig avstängning av de små luftvägarna
  • Höjer eller sänker Functional Residual Capacity (FRC) vilket kan förbättra blodgaserna. Effekten beror på hur patienten har instruerats att andas, vilket i sin tur beror på syftet med behandlingen
  • Underlättar sekretmobilisering

 

 Indikationer

  • Efter operation/sövning
  • Vid långvarigt sängläge
  • Vid problem med slem eller atelektaser

 

 Kontraindikation/relativ kontraindikation:

  • Odränerad pneumothorax, pneumomediastinum eller liknande
  • Emfysem
  • Blödning i luftvägarna
  • Luftvägstrauma, eller efter luftvägsoperation
  • Muskelsvag patient. Relativ kontraindikation, individuell bedömning

 

Generella rekommendationer av PEP behandling:

PEP-behandling kan användas från cirka 2 års ålder för barn utan respiratorstöd. Barnets tidalvolym och storlek på PEP-ventil ska tas i beaktande inför uppstart, men PEP-ventilens dead-space är inte lika betydelsefull för lungfriska barn med trakealkanyl eftersom kanylen ”kopplar förbi” den dead-space som mun och svalg normalt utgör. Vid samtidig lungsjukdom kan dock PEP-ventil öka risken för dead-spaceandning. Används PEP-ventil till trakeostomerade spädbarn, under 1-2 års ålder, bör dock PEP-ventilens dead-space inte överstiga den extrathorakala dead-spacen på 2 ml/kg kroppsvikt.

Trycknivå 10-15 cm H2O

I vilken omfattning, frekvens och kroppsposition behandlingen utförs är beroende av syftet med behandlingen. Börjar barnet att hosta behöver PEP-ventilen plockas bort från trakealkanylen då den inte har någon säkerhetsventil.

 

Hostapparat (MI-E behandling)

Behandling med hostapparat skall alltid startas på läkarordination. Rådgör med läkare om behandling ska ske med kuffad eller okuffad trakealkanyl.

 

Fysiologiska effekter på andning:

  • Evakuera slem
  • Motverka och öppna atelektaser
  • Förbättra gasutbyte
  • Bibehålla bröstkorgsrörlighet
  • Förkorta tid för andningsgymnastik

 

Indikationer:

  • Nedsatt hostkraft, och då annan andningsgymnastik inte ger tillräcklig slemevakuering

 

Kontraindikationer/relativa kontraindikationer:

  • Emfysem
  • Odränerad pneumothorax, pneumomediastinum eller liknande
  • Nyligen inträffat barotrauma
  • Efter operation/trauma eller andra tillstånd där restriktioner föreligger

 

Generella rekommendationer:

Kan användas från cirka 3 månaders ålder.

Använd hostapparaten regelbundet för att upprätthålla säkra rutiner för användning och en god följsamhet hos barnet.

Behandlingslägen: Behandling kan skötas manuellt, automatiskt eller via system såsom ”Cough-Trak” (triggas av barnets egen inandning).

Tryck: Börja utprovning med låga tryck ca 10-15 cm H20 som successivt ökas till behandlingseffekt eller ordinerat maxtryck.

Tidsinställning: Anpassas efter barnets andningsfrekvens och ålder.

Flöden: Insufflationsflödet kan beroende på fabrikat ställas in, t ex. som högt, medel eller lågt flöde. Oftast används medel- eller högt flöde.

Rekommendationerna för hostapparat baseras på följande referenser: (41-48)

 

Motorisk bedömning/stimulering och träning

Syftet är att bedöma barnets motoriska utveckling, att stimulera motorisk förmåga utifrån barnets förutsättningar och att stimulera och bibehålla fysiska förmågor. Andra syften kan till exempel vara att förebygga eller behandla eventuella skallasymmetrier hos det lilla barnet.

Bedömning görs med hjälp av motoriska bedömningsinstrument och funktionella test.

Behandlingen baseras på individuellt sammanställda träningsprogram och anpassade hjälpmedel.