Trakeotomi är ett kirurgiskt ingrepp för att skapa fri luftväg. Trakeotomi är benämningen på operationen, vilken innebär att en förbindelse skapas mellan hud och trakea, trakeostomi (stoma = öppning). Det finns många fördelar med trakeostoma jämfört med långvarig orotrakeal eller nasotrakeal intubation.
Varje år utförs i Sverige cirka 2 000 akuta eller elektiva trakeotomier, varav endast cirka 25 på barn. Majoriteten av alla trakeotomier utförs komplikationsfritt i syfte att säkerställa luftväg vid högt andningshinder eller vid långvarig andningsinsufficiens. Under 2020 har på grund av covid-19-pandemin ytterligare ett 1 000-tal trakeotomier utförts.
Dessvärre inträffar årligen ett antal incidenter med allvarlig utgång, beroende på bristfällig värdering av risker i samband med trakeotomi, eller i eftervården av patienten. Flera specialiteter och personalkategorier är involverade i vården och omhändertagandet av den trakeostomerade patienten.
Att få en trakeostomi innebär att livssituationen förändras radikalt för såväl patient som anhöriga. Tal och förmåga till kommunikation påverkas, liksom ibland även sväljfunktion och lusten att äta. Även patienter som kan svälja utan problem kan tappa matlusten av ökad slembildning i luftvägarna och förmågan att känna dofter och smak försämras när inandningsluften inte längre passerar näsan. Att andas med trakealkanyl gör att man blir känslig för kyla och kallt väder, och att man inte kan bada och simma som andra. Barn och patienter som inte själva kan sköta sin trakeostomi blir dessutom ständigt övervakade, dag som natt, då det alltid måste finnas någon i deras absoluta närhet som kan byta trakealkanyl om den av misstag skulle ryckas ut eller täppas till av slem. Den mångfacetterade problematiken gör att vården av trakeostomerade kräver ett lagarbete där flera professioner ingår. Till dessa hör förutom läkare och sjuksköterska även logoped, dietist, fysioterapeut, kurator och psykolog. Det innebär att tydliga riktlinjer behövs, riktlinjer för hur vården av patienter med trakealkanyl skall utformas och organiseras.
Arbetsgruppernas huvudsakliga mål har varit att med utgångspunkt från vetenskap och beprövad erfarenhet, samt rapporter om allvarliga vårdskador relaterade till trakeotomi i svensk sjukvård, beskriva bästa praxis vid trakeotomi. Dokumentet beskriver process och genomförande av såväl kirurgisk som perkutan trakeotomi, samt skötsel och omvårdnad av trakeostomerade patienter. Allt detta i syfte att ge stöd till vårdpersonalen på landets sjukhus för att förbättra omvårdnaden och minimera skador. Det innebär konkret att sjukhus där trakeotomi utförs måste ha rutiner och kompetens för att kunna hantera komplikationer till trakeotomi och svår luftväg. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att den samlade kompetensen på sjukhuset kan hantera akuta luftvägsproblem även på patienter med anatomiskt svåra luftvägar.
Trakeotomi ska endast utföras på sjukhus där kompetens för ingreppet finns. Kompetens för kirurgisk trakeotomi måste vara säkrad på sjukhus där trakeotomier utförs, oavsett trakeotomiteknik. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att den samlade kirurgiska kompetensen på sjukhuset kan hantera akuta luftvägsproblem även på patienter med anatomiskt svåra luftvägar. Hos vuxna måste fördelningen mellan perkutan trakeotomi och kirurgisk trakeotomi av sjukvårdshuvudmannen viktas så att den samlade kompetensen för att hantera komplikationer till båda teknikerna finns (på barn görs ej perkutana trakeotomier).
Barnavsnitten av dokument är framtaget av personal från flera av de större barn- och öron-näsa-halsklinikerna i Sverige. En första version publicerades 2018. En första uppdatering gjordes 2021. Vuxenavsnitten av dokumentet publicerades ursprungligen 2017, med revidering 2020-2021. År 2022 sammanfördes de nationella rekommendationerna för barn och vuxna till ett gemensamt dokument. Innehållet i dokumentet uppdateras regelbundet. Dokumentet har ingen föreskrivande funktion, och författarna kan inte i någon juridisk mening hållas ansvariga för innehållet.
Expertgrupper
Barnavsnitten. Den första versionen av rekommendationerna för barn sammanställdes av personal från barn- och ÖNH-kliniker i Sverige (se barndokumentet). I redaktörsgruppen ingick Andreas Arvidsson, Alette Bagge, Eva Wesslén-Eriksson, Bill Hesselmar och Vanja Åberg. Dokumentet publicerades 2018 på hemsidorna för Svenska Barnläkarföreningen (BLF) och för Svensk Förening för Otorhinolaryngologi, Huvud och Halskirurgi (SFOHH). Uppdateringen 2021 ledes av redaktörsgruppen Andreas Arvidsson (ÖL, Umeå), Katharina Dahlqvist (SSK, Stockholm) Eva Wesslén-Eriksson (ÖL, Stockholm), Bill Hesselmar (ÖL, Göteborg), Georgios Papatziamos (ÖL, Stockholm) och Vanja Åberg (SSK, Göteborg). Den uppdaterade versionen är publicerad på trakeotomi.se där länk finns från BLFs hemsida. Uppdateringen har fått finansiellt och administrativt stöd från Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf).
Vuxenavsnitten. Företrädare för SFOHH och Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) har gemensamt inventera kunskapsläget och därefter fastställa standardiserade rekommendationer tillämpbara i sjukvård och utbildning (se vuxendokumentet). Den första versionen av vuxendokumentet publicerades i maj 2017. Under hösten 2020 och våren 2021 har dokumentet genomgått en grundlig uppdatering. Som del i vårt patientsäkerhetsarbete kring trakeotomi har ett styrdokument specifikt för covid-19-trakeotomi publicerats i december 2020 (trakeotomi.se).
Från SFOHH har deltagit: Johan Hellgren (ÖL, Göteborg), Katarina Olofsson (ÖL, Umeå), Georgios Papatziamos (ÖL, Stockholm), Hasse Ejnell (ÖL, Göteborg)
SFAI: Katarina Hallén (ÖL, Göteborg, SFAIÖP*), Matthias Schien (ÖL, Umeå, SIS**), Per Nellgård (ÖL, Göteborg, SFAIÖP *)
Projektet har fått finansiellt och administrativt stöd från Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf).
*Svensk Förening för Anestesi vid Öron-Näsa-Hals-Kirurgi och Plastikkirurgi
** Svenska Intensivvårdssällskapet
År 2022 har en sammanslagning gjorts av de två dokumenten. Det är framför allt layout-mässiga förändringar som gjorts i syfte att underlätta läs- och sökbarhet. Projektet har haft ekonomiskt stöd från Löf och det uppdaterade dokumentet publiceras på trakeotomi.se. Sammanslagningen har gjorts av Eva Wesslén (ÖL, Stockholm), Ingela Skansebo (SSK, Göteborg), Georgios Papatziamos (ÖL, Stockholm), Bill Hesselmar (ÖL, Göteborg), Johan Hellgren (ÖL, Göteborg), Katarina Hallén (ÖL, Göteborg), Hasse Ejnell (Öl, Göteborg), Per Nellgård (ÖL, Göteborg), Katarina Olofsson (ÖL, Umeå).
Förslag på ändringar
Förslag på ändringar i detta program kan mailas till: