Trakeotomi är ett kirurgiskt ingrepp för att skapa fri luftväg. Trakeotomi är benämningen på operationen, vilken innebär att en förbindelse skapas mellan hud och trakea, trakeostomi (stoma = öppning). Det finns många fördelar med trakeostoma jämfört med långvarig orotrakeal eller nasotrakeal intubation.
Varje år utförs i Sverige cirka 2 000 akuta eller elektiva trakeotomier, varav cirka 25 på barn. Majoriteten av alla trakeotomier utförs komplikationsfritt i syfte att säkerställa luftväg vid högt andningshinder eller vid långvarig andningsinsufficiens.
Dessvärre inträffar årligen ett antal incidenter med allvarlig utgång, beroende på bristfällig värdering av risker i samband med trakeotomi, eller i eftervården av patienten. Flera specialiteter och personalkategorier är involverade i vården och omhändertagandet av den trakeostomerade patienten.
Att få en trakeostomi innebär att livssituationen förändras radikalt för såväl patient som anhöriga. Tal och förmåga till kommunikation påverkas, liksom i viss mån sväljfunktion och lusten att äta. Även patienter som kan svälja kan matlusten gå förlorad av ökad slembildning i luftvägarna. Därtill förändras förmågan att känna dofter och smak när inandningsluften inte längre passerar näsan. Att andas med trakealkanyl ökar känslighet för kallt väder, det går inte längre att bada och simma som förr. Barn och patienter som inte själva kan sköta sin trakeostomi blir ständigt övervakade, för att snabbt kunna hantera komplikationer relaterade till trakeostomi.
Den mångfacetterade problematiken identifierad vid vård av trakeostomerade kräver ett lagarbete där flera professioner ingår, ex läkare, sjuksköterska, logoped, dietist, fysioterapeut, kurator och psykolog. Ett lagarbete som förutsätter tydliga riktlinjer kring vård och omhändertagande av patienter med trakealkanyl. Expertgruppens huvudsakliga mål har varit att med utgångspunkt från vetenskap och beprövad erfarenhet, samt rapporter om allvarliga vårdskador relaterade till trakeotomi i svensk sjukvård, beskriva bästa praxis vid trakeotomi. Dokumentet beskriver process och genomförande av såväl kirurgisk som perkutan trakeotomi, samt skötsel och omvårdnad av trakeostomerade patienter, i syfte att ge stöd till vårdpersonalen på landets sjukhus och förbättra vård i hemmet av trakeostomerade patienter. Det innebär konkret att sjukhus där trakeotomi utförs måste ha rutiner och kompetens för att kunna hantera komplikationer till trakeotomi och svår luftväg. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att den samlade kompetensen på sjukhuset kan hantera akuta luftvägsproblem även på patienter med anatomiskt svåra luftvägar. Trakeotomi ska endast utföras på sjukhus där kompetens för ingreppet finns.
Kompetens för kirurgisk trakeotomi måste vara säkrad på sjukhus där trakeotomier utförs, oavsett trakeotomiteknik. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att den samlade kirurgiska kompetensen på sjukhuset kan hantera akuta luftvägsproblem även på patienter med anatomiskt svåra luftvägar. Hos vuxna måste fördelningen mellan perkutan trakeotomi och kirurgisk trakeotomi av sjukvårdshuvudmannen viktas så att den samlade kompetensen för att hantera komplikationer till båda teknikerna finns (på barn görs ej perkutana trakeotomier). Dokumentet har ingen föreskrivande funktion, och författarna kan inte i någon juridisk mening hållas ansvariga för innehållet.
Expertgrupper
Barnavsnitten.
Den första versionen av rekommendationerna för barn med trakealkanyl sammanställdes av personal från barn- och ÖNH-kliniker i Sverige I redaktörsgruppen ingick Andreas Arvidsson, Alette Bagge, Eva Wesslén-Eriksson, Bill Hesselmar och Vanja Åberg. Dokumentet publicerades 2018 på hemsidorna för Svenska Barnläkarföreningen (BLF) och för Svensk Förening för Otorhinolaryngologi, Huvud och Halskirurgi (SFOHH). Uppdateringen 2021 ledes av redaktörsgruppen Andreas Arvidsson (överläkare, Umeå), Katharina Dahlqvist (sjuksköterska, Stockholm) Eva Wesslén-Eriksson (överläkare, Stockholm), Bill Hesselmar (överläkare, Göteborg), Georgios Papatziamos (överläkare, Stockholm) och Vanja Åberg (sjuksköterska, Göteborg). Den uppdaterade versionen är publicerad på trakeotomi.se där länk finns från BLF:s hemsida. Dokumentet är reviderat och delvis sammanfört med vuxendokumentet 2024 av Georgios Papatziamos (överläkare, Stockholm), Bill Hesselmar (överläkare, Göteborg), Emelie Meier (sjuksköterska, Skåne) Sandra Wallsten (undersköterska, Skåne) och Andreas Arvidsson (överläkare, Umeå).
Till den nya arbetsgruppen för barn med trakealkanyl utsågs: Eva Hedlund, (överläkare Stockholm). Arwin Cheng Hallberg (sjuksköterska, Göteborg), Sandra Wallsten (undersköterska, Skåne), Emelie Meier (sjuksköterska, Skåne), Georgios Papatziamos (överläkare, Stockholm) och Andreas Arvidsson (överläkare, Umeå).
Vuxenavsnitten.
Företrädare för SFOHH och Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) har gemensamt inventera kunskapsläget och därefter fastställa standardiserade rekommendationer tillämpbara i sjukvård och utbildning. Den första versionen av vuxendokumentet publicerades i maj 2017. Under hösten 2020 och våren 2021 har dokumentet genomgått en grundlig uppdatering. Som del i vårt patientsäkerhetsarbete kring trakeotomi har ett styrdokument specifikt för covid-19-trakeotomi publicerats i december 2020 (trakeotomi.se). Från SFOHH: Johan Hellgren (överläkare, Göteborg), Katarina Olofsson (överläkare, Umeå), Georgios Papatziamos (överläkare, Stockholm), Hasse Ejnell (överläkare, Göteborg) SFAI: Katarina Hallén (överläkare, Göteborg, SFAIÖP*), Matthias Schien (överläkare, Umeå, SIS**), Per Nellgård (överläkare, Göteborg, SFAIÖP*)
Till den nya arbetsgruppen för vuxna med trakealkanyl vid anestesi och intensiv vård utsågs: Jonas Graf (överläkare Linköping, SFAIÖP*), Åse Lodenius (överläkare Stockholm) samt Per Nellgård (överläkare, Göteborg. SFAIOP*). För öron-, näs och halssjukdomar utsågs Katarina Olofsson även ordförande/sammankallande (överläkare Umeå/Sunderbyn), Georgios Papatziamos (överläkare Stockholm) och Mohammed Al Azzawe (överläkare, Göteborg).
För att effektivisera revideringsarbetet och i den mån som det är möjligt sammanföra barn och vuxendokumenten har gruppen sammanstrålat på 2 intensiva internatdagar i oktober 2024. Tre representanter från vardera arbetsgruppen, medverkar fysiskt på plats
Projektet har fått finansiellt och administrativt stöd från Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf).
*Svensk Förening för Anestesi vid Öron-Näsa-Hals-Kirurgi och Plastikkirurgi
** Svenska Intensivvårdssällskapet