Vid den initiala utredningen bedöms

  • Matintag - typ av mat, administration, mat i munnen

  • Tidigare mat/nutrition och problem relaterat till det

  • Energiintag

  • Proteinintag

  • Längd, vikt, huvudomfång (0-2 år). Tillväxt en gång per vecka på inneliggande patienter

  • Sväljningssvårigheter, kräkningar, reflux, mag-tarmproblem

  • Andningsarbete

  • Kirurgisk och medicinsk behandling som kan påverka nutritionen.

 

Vanliga nutritionsproblem hos trakeostomerade barn

  • Ökad energiförbrukning

  • För lågt energiintag

  • Förväntat lågt energiintag

  • Inadekvat oralt intag

  • För liten näringstillförsel från enteral nutrition

  • För stor näringstillförsel från enteral nutrition

  • Olämplig enteral nutrition

  • För lågt protein-/energiintag

  • Förändrad mag-tarmfunktion

  • Undervikt

  • Otillfredsställande tillväxt

  • För snabb viktökning

  • Låg nutritionsrelaterad livskvalitet.

 

Nutritionsåtgärder

Vid intag av all mat i munnen följs rekommendationen för friska barn.

Vid enteral nutrition (sond eller gastrostomi) ges bolusmatning med 8 måltider för barn mellan 0- 4 månader, sedan testas 6 måltider per dygn om barnet tolererar volymen. Använd bröstmjölk i de fall det finns, annars åldersadekvat sondnäring eller modersmjölksersättning upp till 6 månaders ålder. Efter 6 månader används modersmjölksersättning/ sondnäring för ålder. Det finns sondnäringar för ålder 0-1 år, 1-6 år 6-12 år och vuxensondnäring.

Mat i munnen ska erbjudas de barn som inte har ett medicinskt hinder. Börja med smakportioner så fort barnet kan. Barn som inte får inta mat via munnen bör stimuleras med andra för ändamålet passande hjälpmedel (se logopedbedömning).

Vid problem att komma upp i adekvata mängder mat vid bolusmatning ska man prova kontinuerlig matning.

Vid refluxproblematik och kräkningar kan man prova mjölkfri modersmjölksersättning eller peptidbaserad sondnäring för att se om det underlättar. Utvärdera systematiskt efter 2-4 veckor.

När barnet har en gastrostomi, som suttit längre än en månad och är färdigläkt, kan man från 4-6 månaders ålder starta med att i gastrostomin ge små mängder puré blandad med ordinarie sondnäring. Öka mängderna vartefter och prova olika sorter som barnet normalt skulle ha börjat med och övergå sedan till större del puré. Oftast fungerar det att blanda 50/50 utan att den blir för tjock.

Parenteral nutrition startas enligt läkarordination efter ca fyra dagar, med åldersadekvat lösning, om barnet inte får i sig tillräcklig mängd enteralt.

Kirurgisk och medicinsk behandling kan påverka nutritionen. Anpassa vid behov administreringen så att det totala schemat med allt som ska göras blir bra för patient och föräldrar

Vid avvikande tillväxt ska man i första hand öka volymen. Om det inte går berikas maten efter rekommendation för ålder. Det finns energirika och energilåga sondnäringar när man behöver annan sammansättning än normalt.

 

Vid uppföljning bör man utvärdera

  • Matintag - typ av mat, administration, mat i munnen

  • Energiintag

  • Proteinintag

  • Längd, vikt, huvudomfång (0-2 år). Tillväxt en gång per vecka på inneliggande patienter

  • Sväljningssvårigheter, kräkningar, reflux, mag-tarmproblem

  • Andningsarbete, eventuella förändringar kan påverka energibehovet.