Rekommendation
- Tidig blödning minskas genom noggrann hemostas
- Suturera inte för tätt runt trakealkanylen då det ökar risken för subkutant emfysem och pneumomediastinum
- Tidiga infektioner förebyggs genom noggrann hygien och byte av trakealkompresser
- Hållsuturer ska vara kvar tills stoma-kanalen är etablerad, dvs. läkt och stabil
- Noggrann rensugning förhindrar att trakealkanylen obstrueras av blod eller slem
- Fiberendoskopi genom trakealkanylen bör göras regelbundet för att säkerställa kutant emfysem och pneumomediastinum
- läge, och för att inspektera trakealslemhinnan nedanför kanylspetsen
- Endoskopi i narkos bör göras inom 6-12 månader för att bedöma hela luftvägen. Därefter får intervallen individualiseras, men bör göras regelbundet.
Bakgrundsinformation och vetenskapligt underlag
Trakeostomikomplikationer (14, 15) är vanligare hos barn än vuxna, och tillstöter hos 25-77% av patienterna. Ju yngre patienten är, desto högre är risken för trakeostomirelaterade komplikationer. Även barn med neuromuskulär sjukdom har ökad risk för komplikationer. Komplikationer kan delas i två grupper, tidiga och sena komplikationer:
|
Tabell 1. Komplikationer |
|
|
Tidiga |
Sena |
|
Blödning |
Accidentell dekanylering |
|
Subkutant emfysem |
Kanylobstruktion |
|
Pneumothorax |
Granulom (runt stomat, i stomakanalen, suprastomalt) |
|
Pneumomediastinum |
Suprastomal kollaps |
|
Lokal infektion |
Fistel mellan trakea och blodkärl |
|
Accidentell dekanylering |
Fistel mellan trakea och oesofagus |
|
Kanylobstruktion |